I relevans till denna heliga månad, så ber jag er tillåta mig presentera sammanfattade nödvändigheter endast på grund av att vi har varit lyckosamma att få en väldigt bra möjlighet, en chans utan att ha varken bett eller frågat Allah, den Allsmäktige, om det. Många gånger använder sig inte människan av gåvor bara för att han/hon inte kan inse dess betydelse, eller uppskatta gåvan och har inte möjlighet att dra nytta av denna kortvariga och begränsade möjlighet.

Å andra sidan är möjligheternas lag väldigt unikt. Som berättelserna återberättar så dyker möjligheterna upp precis som molnen och försvinner på samma sätt. De väntar inte, de upprepar inte sina knackningar på någons dörr, de kommer inte tillbaka igen. Människor bör vara tacksamma när de i deras liv en eller ett fåtal gånger får en sådan chans. De borde välkomna det, de borde krama det, de borde omfamna det. Egentligen bör meningen av ”Fursat” (möjlighet) och ” Taufeeq” (tillfälle) också undersökas. För tillfället så låt oss bara förstå så mycket att den heliga månaden Ramadan är en av de stora högtiderna vilket Allah har skänkt oss som en gåva. Det är inte en liten gåva som våra liv varje år passerar.

Vad den heliga Koranen säger om månaden Ramadan är bekant för dig, den bilden som Koranen målar av Ramadan finns i huvudet: ” Shahro Ramadhan , Allazi
Unzela fihil Quraan Huddalin naas wa bayyenatil minal huda wal furqaan” Koranen förklarar denna månad som den månaden då den Heliga Koranen kom ner. Och det är allmänt känt att den heliga Månaden Ramadan även ses som ” Rabi-ul-Quloob”. Rabi-ul-Quloob betyder att månaden som är som våren för hjärtat. På samma sätt som våren kommer till jorden, på samma sätt kommer den till hjärtat. Våren är inte årstid då bara dag och natt ändras. Man kan faktiskt känna att jorden är i ett annat tillstånd unden våren. Hård land, torr land, torftigt land, övergivet land, sandigt land, stenigt land, vattenlöst land, allt detta blir helt plötsligt fint, bara genom skapelsens system. Ingen plogar på detta land, men döda frön växer till liv underifrån.

Ni har väl sett hur gräs växer ut från jorden, och den blir torr samtidigt som dess frön mixas med jorden och dess jordmån. Genom hela året förblir dessa frön på i jordmånen, somrar kommer och passerar, hösten kommer och passerar och vintern kommer och passerar. Under dessa tre årstider så är fröna fortfarande bevarade i deras döda tillstånd i jordmånen. Men så fort våren dyker upp så blomstrar dessa frön till gröna växter. Genom Skaparens befallning så blir jorden mjuk. Den utvecklar förmågan att acceptera frön från sin insida, den utvecklar förmågan att fröet att gro, och slutligen utvecklar fröet förmågan att bli grönt. Och sedan genom Skaparens befallning kommer den ut ur jorden och blir grönt samtidigt som det antingen växer frukt eller blommor på det. Så vackert det är att beskåda! Så delikat dessa frukters smaker är, så väldoftande lukten av dessa blommor är. När våren kommer så blomstrar samma döda frö, samma döda mark, och miraklet bakom skapelsen blir synligt för människan.

Det har återberättats att den heliga Månaden Ramadan är våren för hjärtan, Koranens vår. Detta betyder inte det hjärtat som finns i våra bröstkorgar, utan själens hjärta, som är den riktiga sensuella hjärtat som människan har. Även själens hjärta passerar flera årstider. Vår, sommar, höst och vinter. Du har sett hur jorden är under vintern, när kyliga vindar blåser, vattnet fryser till is, snön faller, mjuka saker frusnar till, blir hårda. Samma sak är det med det mänskliga hjärtat, det finns en särskild mänsklig tillstånd då människans hjärta också blir frusen, precis som is. Då är åtanke på Allah inte möjligt för ett sådant hjärta. Ibland dör hjärtat, precis som vegetationen under hösten, då kan det inte acceptera någon vägledning. Då, för att fräscha upp detta hjärta, för att få det och blomstra, göra det grönt och livligt, detta mänskliga hjärta som är ett land för Allah ”QALBUL MOMIN ARSHUL RAHMAAN” för detta har Allah etablerat en årstid med namnet Ramadan. Bara detta gör hjärtat mjukt. En dag har passerat dig (en dag innan Ramadan) och idag har också passerat (den första dagen av Ramadan). Tillståndet för igår och för idag är inte likadant. Samma soluppgång och solnedgång, samma dag och natt, men idag finns det en stark och främmande känsla. Idag finns det en synlig beredskap, en annorlunda förberedelse, idag är hjärtat redo att acceptera något, den söker något. Vad är den i behov av? Allah’s vägledning! Hjärtats fokus nu är mot Allah, mot sin Herres närhet, den koncentrerar sig nu mot Allah, den är förbered. Därför har Allah i sin barmhärtighet etablerat den heliga månaden Ramadan då Koranen kom ner. Nuzool al-Quran är inte på det sättet som vi föreställer oss. Om Allah vill, så kommer vi vid något tillfälle att ha en detaljerad diskussion kring detta. Generellt är vår uppfattning om nedgång är vad vi ser, materialistiskt och fysiskt nedgång, precis som något på hyllan kommer ner eller regndroppen som faller ner från molnen, då säger vi att det har kommit ner. Detta betyder att när något kommer ner till en lägre plats från en högre fysisk plats, precis som en hiss i en byggnad, då är detta för oss nedgång.

Koranen har inte kommit ner från en sådan position, att det var högre upp fysiskt men kom ner sedan, eller att den befann sig i sjunde himlen och kom ner sedan för att himlen är upp och jorden är nere. Det var inte så Koranen kom ner, faktiskt är Koranen ljus, Koranen är vägledning, Koranen är Allah’s ord!

Den har aldrig befunnit sig i en fysisk position, varken förr eller nu. Om det finns en position för Koranen så är det ingen fysisk position, utan den positionen är hjärtat. Människans hjärta är platsen för Koranen. Betydelsen av ”Nedgång” i samband med Koranen innebär att Koranen var i en sådan position att denna vägledning från vår Herre inte var nåbart för oss. Den var inte lämplig för vår förståelse. Koranen var i den Skyddade skrivtavlan (Lawhe Mahfuz). Den Skyddade Tavlan är inte namnet over ett ram, på det sättet som vi ser ramar av trä eller stenar. Det är inte namnet över en fysisk ram. Den Skyddade skrivtavlan är en position, en status. I denna fullkomliga universela skapelse, är det en position. Och Koranen var i den positionen och vi är i denna väldigt låga position, som Koranen refererar till som ” Asfaale Saafeleen” När Koranen var i den skyddade skrivtavlan så var den inte lämplig för människorna som befann sig i ”Asfaale Saafeleen”.

Vad jag talar om för er nu är att Koranen var inte lämpad för förståelse, detta betyder inte att Koranen var invecklad, eller att Koranen var komplicerad, eller att Koranen hade några avvikelser, men istället har Koranen alltid varit en botemedel för oss, den har alltid varit en kallelse för oss, den har alltid varit tydlig, den har alltid varit klar, den har alltid varit uppenbar och upplyst är den. Men kapaciteten av dem som vill förstå är begränsad, deras position är väldigt låg, deras förståelse nivå är väldigt låg, därför kommer de inte förstå Koranen. Om ett intellektuellt eller professionellt tal framförs till en liten pojke, så innebär inte det att du pratar om något invecklat, svårt eller otydligt. Du talar om något som är väldigt uppenbart, men lyssnaren är ett barn och har därför en begränsad förståelse nivå. Du pratar om något väldigt högt jämfört med hans förståelse nivå. Ibland när någon håller ett väldigt kunskapsrik, väldigt djup tal, då ber många av hans åhörare honom att komma ner lite i nivån, då han befinner sig på en hög nivå.

Betydelsen av ”Nuzool” är då detsamma, att presentera något i en form som är begriplig på en lägre intellektuell nivå. Att presentera samma sak på ett sätt som alla förstår, det är vad ”Nuzool” innebär. Koranen var mycket högre än vår nivå av förståelse.

Detta är betydelsen av Koranens Nuzool, att vara tillgänglig i en form så att vi kan förstå den eller åtminstone att vi besitter förmågan att förstå den. Och när blir Koranen förståeligt? Bara genom tungan kan vi inte förstå Koranen. Bara genom att lyssna kan vi inte förstå Koranen. Centret som Allah har unnat oss för att förstå Koranen är våra hjärtan (qalb). Men många årstider passerar detta hjärtat, många skördetider passerar den och den innehar olika tillstånd. Ibland blir detta hjärta väldigt hårt ” Qal Hijaara aw ashaddo qaswatan” , ibland är det som en sten, ibland ännu hårdare än sten. Ibland är detta hjärtat ” Bal Alaha Quloobe
Atfaloha” vilket betyder att detta hjärtat ibland låses och fylls med smuts och oanständigheter. Enligt Koranens uttryck så har ” Rayn ala Quloobehim” vilket betyder att lager av smuts har utvecklats I deras hjärtan. Dessa hjärtan är tillslutna av Allah, ” Hatamaallaho Ala Quloobehim” , de tillstutna hjärtan. Vissa hjärtan är som stenar, vissa är hårdare än stenar, vissa hjärtan är dem som är låsta, och vissa är dem som har förseglats, och vissa är de som utvecklat smuts och vissa hjärtan är de som har utvecklat flera lager.

Nu för att få dessa hjärtan associerad med Koranen, för att få dem nära Koranen, så har Allah skänkt oss denna möjlighet (denna heliga månad). Utan att fråga oss, bara genom att inse våra behov så har Allah´s essens välsignat oss med denna möjlighet. Denna heliga månad Ramadna, är månaden då våren når hjärtat. Detta betyder att de hårnade hjärtan, de hjärtan som är hårdare än sten, de låsta och förseglade hjärtan, även de blir mjuka och fina. Detta är vårens tid och under våren blir varje land mjukt och fint. Men om detta land förblev så här, torftig, utan att plantera ett frö i dess jord, utan att vattna det, utan omsorg, då kommer den att förbli död som den var innan. Våren kommer att komma och passera men landet förblir hård och stenigt. Vi måste göra detta land till ett uppodlings fält, förbereda det och plantera fröet,  vattna det och odla något i det. Detta är ett väldigt tufft land men å andra sidan är denna årstid väldigt underbar, vad du än planterar i den kommer den att växa och komma ut.

Det är orsaken bakom att Allah har refererat till denna månad som månaden då Nuzool al-Quran föregick. Fasta är bland de mest väsentliga disciplinerna i denna månad. Ramadans storhet är inte på grund av fastan, utan Ramadans storhet är på grund av Koranen. Fastan hamnar under disciplins kategori. Att fasta är disciplin för månaden Ramadan. Den som inte fastar är en ohyfsad människa. Det är inte den som fastar som erhåller Koranens välsignelser, eller samlar på sig alla välsignelser för Ramadan genom en fasta. Men fastan gör att våra hjärtan mjuknar. Fastan förbereder våra själar för att bättre förstå Koranen, för att ordentligt acceptera vägledningen. Ibland hör vi, även från oss själva, när du frågar människor varför de inte närvarar vid Koran lektionerna eller varför man inte organiserar koran lektioner, så svarar dem att de fastar. Och att man då inte finner sig i ett bra tillstånd, har inte kraft nog och kan inte stå upp då. Ser du inte hur de dödar fastans syfte?

Allah har gjort fastan en förutsättning för att förstå Koranen och vi anser fastan vara ett hinder i att förstå Koranen. Varför läser du inte Koranen? Varför ägnar du dig inte åt tillbedjan? Varför? För att vi fastar. Varför läser du inte religiösa böcker? För att vi fastar. Är fastan ett hinder eller en förutsättning för att nå vägledning? Allah har gjort fastan obligatoriskt för att i ett tillstånd av fastan bättre kan förstå och även få andra att bättre förstå. Vi anser att fastan är ett hinder för att förstå Koranen, men det är bara en ursäkt. Följaktligen är denna möjlighet, en stor möjlighet, dess betydelse är bortom vår föreställning som vi har om det i våra huvuden. Denna möjlighet har Allah skänkt till oss utan att vi frågat om den eller sökt den, utan vår invokation. Så låt oss överlämna dessa kärleksfulla hjärtan, dennaa mjuka mark i Allah’s närvaro och säga O Allah, Vilket frö du än önskar plantera, plantera det. Jag överlämnar denna mark till dig. Och fröt som Allah planterar, är vägledningens frö i form av Koranen. Det är väsentligt att läsa det och inse att det är väsentligt. Det är nödvänmdigt att spendera dagar och nätter med det. Det är nödvändigt att bli associerad med Koranen. Det är nödvändigt att bli Mahram (legitim) inför Koranen. Na-Mahram (olegitim) kan inte förstå Koranen. Bli inte na-Mahram inför Koranen, utan bli mahram inför Koranen. Vi anser att Mahram och Na-Mahram endast gäller mellan man och kvinna men i själva verket är det mycket bredare än så. När du gör hajj, då du har på dig Ihram, så blir du Mohrim, du går in i Allah’s Haram och du blir nu en Mahram där. Mohrim (en som har på sig Ihram) blir Allah’s mahram och därför säger han Labbaik (jag har kommit) och när han hör något säger han Labbaik. Han har gått in bland de fyra väggarna, han har gått in i Haram, han är Mohrim nu och följaktligen en Mahram, han är nu en vicegerent av gudomliga och andliga hemligheter.

På samma sätt bör vi bli Mahram inför Koranen. Vi bör inte behandla Koranen som na-Mahram, vi bör inte uppträda som Na-Mahram inför Koranen. Lev inte som en främling med Koranen. Acceptera Koranen och den är den bästa eventuella möjlighet. Du har själv beskådat att den vegetationen som växer under våren, den skörd som kommer under våren, den grönhet som blomstrar varar året ut. Även under sommaren är viss grönhet synbart, vissa frukter närvarande, och vissa blommor kan fortfarande beskådas. Dessa är inte sommarens blommor, dessa är vårens blommor som fortfarande bevarad under sommaren, de är bevarade även under vintern. Vårens blommor är närvarande även under hösten.

De som sover under våren, för de är våren som hösten och hösten som hösten. Men de som är vakna under våren, för de är våren som våren och hösten som våren. Detta är under vårt kontroll, om vi så önskar så kan även vi göra vår höst till vår men villkoret är att vi lär oss att förstå denna månads värde. Må Allah ge oss alla en möjligheten att förstå värdet av denna månad, med Allah’s vilja kommer vi att förena oss med Koranens vägledning.