| Hur ser islam på politik? |
|
|
| Skrivet av Kamal Moubadder | |||
| Lördag, 9 Augusti 2008 01:28 | |||
|
Politiken, i betydelsen att styra ett folk och ett land, är en del av islam. Landet eller nationen, ska ha en islamiska lagar (Shari’ah). I den rådande situationen, d.v.s. i frånvaron av en gudomlig personlighet som profeten eller imamen, ska regeringen utses genom val. Regeringen ska alltid ta hänsyn till folkets vilja. Innebär detta då att det är ett demokratiskt styre? Nej, det är inte. Demokrati betyder att folket styr, men i islam styr i första hand ” den gudomliga lagen “. Skillnaden ligger i att i en demokrati kan den som regerar t.ex. tillåta att tillverka alkohol om en majoritet av folket kräver det. I islam har den som regerar alltid ett ansvar att se till att den gudomliga lagen blir gällande när motsättningar uppstår mellan den gudomliga lagen och majoritetens vilja. I det nämnda exemplet skulle alltså den som regerar förbjuda alkohol tillverkning mot majoritetens vilja. Majoritetens vilja kan bara gälla så länge den inte motsäger den gudomliga lagen. Några huvudprinciper som styr en islamisk politisk regering är: · Rättvisa: “Gud befaller eder förvisso …att döma rättskaffens då I dömen mellan människor.” (1) · Jämlikhet: Detta för att få bort rasistisk och etnisk diskriminering av människor “Människor, vi hava förvisso skapat eder av man och kvinna och indelat eder i folk och stammar, för att I skolan känna varandra. Den förnämste av eder inför Gud är den gudfruktigast bland eder.” (2) · Medbestämmande: ” … överenskommelser (beslutas) genom ömsesidigt samtycke…” (3) · Fred: ” …om de äro benägna för fred, så må även du vara benägen därför och förtrösta på Gud” (4) · Försvar och trygghet: “Striden för Guds sak mot dem, som strida mot eder, men angripen ej! Gud älskar förvisso ej de angripande.” (5) 1) Koranen, Svensk översättning K.V.Zettersteen (Stockholm 1917), 4:61. 2) Ibid, 49:13. 3) Den heliga Qur’anen, svensk översättning, Qanita Sadiq, (Islamabad 1988), 42:39. 4) Koranen, Svensk översättning K.V.Zettersteen (Stockholm 1917), 8:63. 5) Ibid, 2:186. 6) Den heliga Qur’anen, svensk översättning, Qanita Sadiq, (Islamabad 1988), 21:93.
|


